Människohamn

Av: John Ajvide Lindqvist
År: 2008
Betyg: 1 2 3 4 5

Handling: En vinterdag står Anders med sin sexåriga dotter Maja vid Gåvasten. Maja pekar på något ut över den snötäckta isen men Anders kan inte se vad. Maja går för att undersöka och fem minuter senare börjar mardrömmen. Maja försvinner. Spårlöst. Anders och hans hustru Cecilia har inte längre något barn. Förtvivlan och skilsmässa återstår. Ett par år senare återvänder Anders till ön, nersupen och deprimerad. Då nås han av ett meddelande som tänder ett vansinnigt hopp: Maja finns ännu i världen, på en plats där han inte kan nå henne. Ett sökande tar sin början. Det kommer att föra Anders till Domarös hemlighållna förflutna, mot havets mörka hjärta. Genom avgrunden måste han gå för att finna den han älskar. Om det nu verkligen är hon. En mopedmotor hörs i skogen om nätterna. Brevlådor vandaliseras och hus brinner. Havet kastar sig mot klipporna. Någon hatar oss. Människohamn är en saga om kärlek, hat och magi. Det är berättelsen om de dolda krafter som har skapat skärgården.

Bäst: Det magiska och onaturliga.

Sämst: Handlingen blir lite för konstig på vissa ställen.

Omdöme: Jag hade högre förväntningar på boken, blev besviken.

0 kommentarer:

Om mig

"En Zahir kan först vara ett intresse som går överstyr, en tanke som man inte kan släppa, det kan vara sin förlorade tonårskärlek eller egentligen vilken vurm som helst. Oavsett var din Zahir är (alla har naturligtvis en) är det upp till dig själv att förverkliga, eller göra dig av med den, eller försöka gå vidare..." Zahir... (arabiska) betyder "synlig, närvarande och omöjlig att inte lägga märke till. Det syftar på något eller någon som upptar alla ens tankar utan att man kan koncentrera sig på någonting annat".

Just nu läser jag...

Just nu läser jag...
Tärningsspelaren

och nästa på listan är:

och nästa på listan är:
Ängelns lek

Besökare