Bussen var fylld till bredden med hormonstinna tonåringar med diverse bokstavskombinationer. Det var dags för årets skolresa som den här gången skulle gå till Älvdalen. Ungdomarna behövde yta och äventyr då de har mycket spring i benen. Efter diverse småöden kom vi äntligen i väg.
- Fröken, fröken! När är vi framme?
- Vi har inte kommit ut ur Sockholm ännu...
(Det här kommer bli en lång resa...)
Längs med vägen började jag sakta minnas mina år i Dalarna... Jag kommer så väl ihåg när...
- Fröken, fröken! När ska vi äta?
- Vi har fortfarande inte kommit ut ur Stockholm...
Vad var det nu jag tänkte på? Jo, just det! Tänk bara när...
- Fröken, fröken! Jag måste pissa!
- Vi kan inte stanna här på motorvägen. Du får hålla dig en stund...
- Men vad fan! Vi har ju åkt aslänge!
- Vi har bara åkt i 1,5 timme...
(Det här kommer bli en lång, lång resa...)
Det var sex år sedan jag lämnade Falun och studentlivet. Det var tider det! Mycket plugg, nya vänner, mycket fest. Kåren...
- Fröken, fröken! Jag måste röka!
- Vi kan inte stanna här, du får vänta...
(Det här kommer bli en lång, lång, lång resa...)
En del kärlek hann jag förstås också med. En del pojkar var snälla, andra var...
- Fröken, fröken! Är vi halvvägs ännu?
(Det här kommer bli en jävligt lång resa!)
Tro det eller ej, men efter många minnen och många frågor, anlände vi Älvdalen sent på eftermiddagen. Ungdomarna stormade ut ur bussen för att kolla in omgivningarna. Det här skulle bli bra! Stället passade dem perfekt!
Fyrhjuling, kanotpaddling, bastuflotte, bad i 7-gradigt vatten, klättring, nedfirning, femkamp och fiske hann vi med. Men det bästa var miljön och framförallt utsikten!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar